Det Àr tidigt 2100-tal. Konflikter, global uppvÀrmning och ekonomiska kriser avlöser varandra, men nÀr det ser som mörkast ut tÀnds en ny stjÀrna pÄ himlen. StjÀrnan visar sig vara en nomadplanet, en vandrande himlakropp pÄ vÀg att korsa solsystemet. Kan en internationell rymdexpedition flytta fokus frÄn elÀndet pÄ jorden och ge nytt hopp till en splittrad mÀnsklighet?
NÀr expeditionen ska lÀmna jorden visar sig en av besÀttningsmedlemmarna arbeta för en terrororganisation. ErsÀttare i sista stund blir Jonathan Othiambo, en svensk-kenyansk astrofysiker. Som ny i gruppen kastas han in i ett maktspel han inte förstÄr, dÀr konflikter sjuder under ytan i den till synes vÀlorganiserade besÀttningen.
Den nya planeten bjuder pÄ vetenskapliga upptÀckter som vÀcker förvirring, skrÀck och konspirationsteorier. NÀr expeditionen tappar radiokontakten med jorden tvingas Jonathan vÀlja sida.
K
2022-01-26
Spoilervarning. Vi flyttas till en en framtid, en realistisk och rimligt kÀrv dystopi som dÀrför blir trovÀrdig. MÀnskligheten brottas med effekter av miljöförstöring och nÄgra sÀtter sitt hopp till en rymdexpedition, andra önskar annat. BesÀttningen som vÀljs ut har slitningar, olika mÄl, intriger och de glider sakta över till galenskap och paranoia. Storyn Àr dÀrmed vÀl anvÀnd i sci-fi och behÄllningen blir berÀttandet och karaktÀrerna. Det hÄller inte ihop helt, ambitionen med tillbakablickar förankrar inte karaktÀrerna och deras val och genom nÀstan hela boken visar huvudpersonen en passivitet som Àr svÄrbegriplig och gör att det inte engagerar, översten som fÄr ett mentalt sammanbrott Àr bara psykotiskt konstig. JÀmför man med tex Kim Stanley Robinsons Mars-trilogi dÀr i princip samtliga (och det Àr mÄnga) karaktÀrer och deras utveckling tecknas med enormt djup faller denna platt. Men den Àr lÀsvÀrd frÀmst av tvÄ skÀl, det ena Àr bilden av vÄr framtida vÀrld och det andra Àr den hallucinatoriska skildringen av det utomjordiska.