En linje: ett gemensamt projekt, en hållning. Men också en gräns, det som skiljer innanför från utanför.

Ett kontorslandskap i en byggnad av glas. Smattret från tangenter, doften av kaffe. En kvinna har återigen fått chansen efter en tid som arbetslös. Företaget gör manualer i självhjälpssegmentet. Det handlar om att ge människor verktyg. Att förändra. Så att de blir mer effektiva, bättre på att kommunicera. Romanjaget är hårt arbetande och klättrar snabbt inom företaget. Jobbet tar upp allt mer av hennes tid och hon umgås intensivt med kollegorna. Kanske älskar hon rent av en av dem? Men snart börjar det ryktas om nedskärningar. Hon, som alltid haft tillfälliga anställningar, vet att det gäller att hålla sig på rätt sida när bilan faller.

Linjen är en mörkt humoristisk undersökning av arbetet som idé, ideologi och vardag. När det börjas kännas absurt, titta upp och se dig omkring. Känner du igen dig?

”Elise Karlsson lyckas plågsamt väl med att skildra vad osäkra arbetsvillkor gör med oss. Hennes språk är sparsmakat och exakt /…/ Ett arbetsplatsreportage på hög litterär nivå.”

Aftonbladet, Ingalill Mosander

”Elise Karlsson har gjort en närmast osannolik bedrift när hon på en och samma gång förnyar [arbetar]genren, väcker sinnet för samtiden och försvarar en uråldrig mänsklig rättighet – den där som den gamle socialisten Paul Lafargue skrev om kring förra sekelskiftet: rätten till lättja."

Dagens Nyheter

”En minimalistisk uppgörelse med arbetslinjen i prosaform, en absurd betraktelse över vad osäkra arbetsvillkor gör med oss. /…/ Det är en helt briljant roman. Hur vi skulle kunna leva istället säger det här med en väldigt kontrollerad yta. Den är lysande.”

Kulturnyheterna, Ulrika Milles

”Linjen” handlar om konsekvenserna av den politik som gjort rädslan att hamna utanför till själva drivkraften att arbeta. Och om ett tillstånd där livet, känslorna och jobbet dras ihop till en enda tumör. Hon skriver fram skräcken i att aldrig kunna veta när otryggheten tar slut, förnedringen i det, elegant och filosofiskt.”

Sydsvenskan

”Av alla skildringar av arbetsplatser jag läst de senaste åren är Elise Karlssons roman den mest subtila, den går nämligen befriande nog att läsa på många sätt. På ett plan är det en poetiskt förtätad berättelse om en hårdpresterande kontorskvinna som blir olyckligt förälskad i en arbetskamrat. På ett annat plan kan den läsas som en allegori över samtidsandan där arbete och fysisk träning blir sadistisk religion och självhjälpsböcker om lycka och mindre stress blir ett masochistiskt hån.”

Svenska Dagbladet

"'Linjen' väcker ett batteri av frågor om samtidens fixeringar, och är samtidigt en märkligt underhållande roman."

Norrköpings Tidningar

”Det här är litteratur som bör läsas och diskuteras”

Dala-demokraten

”Till slut blir [huvudkaraktären Emma] ändå allmängiltig på ett hjärtskärande sätt. Rädslan för att falla igenom, att hamna på fel sida en gräns och anses misslyckad, delar hon trots allt med många. Kanske oss alla.”

Upsala Nya Tidning

”På djupet lurar en absurd realism /…/ Elise Karlsson visar oss ett upplinjerat system, där vi härinne står mot dem därute, och i helt i linje med arbetslinjen går den åtskillnaden före allt annat och även kärleken blir tillfällig, beräknande och kall”

Borås Tidning

”En stram och lätt skruvad dystopi om det moderna tjänstemannalivet”

P4 Kulturnytt

"En närmast osannolik bedrift"

Dagens Nyheter