”I minnet begravt”, är första delen av en trilogi spänningsromaner. Det är en triller, renodlad fiktion vars flöde består av en konstant energi. En abstrakt story som ändå upplevs konkret och trovärdig på grund av idel aktuella, mystiska, känsliga ämnen. Handlingen eskalerar för varje kapitel för att så småningom anta oanade proportioner. Varje bok i sig kommer brisera ut i ofattbara hemligheter och absurditeter. Berättelsen når höjder som är nästintill omöjliga att bestiga. Man förvånas, överraskas och överrumplas av det ofattbara. Bokens tvära kast, psykologiska undertoner och överraskningsmoment gör att läsaren riskerar blåsa omkull. Överraskningarna duggar tätt och man vill bara veta mer.

”I minnet begravt”, uppfyller alla de kriterier en triller bör innehålla. Förvecklingar, intriger, personliga vendettor, svek, ondska, överraskningar, förföljelse, psykologi och ond bråd död. Emellanåt dyker ett äss upp i rockärmen och en intensiv vändning, tvist uppstår. Läsaren får en käftsmäll, en överraskning av sällan skådat slag och ramlar ur sin bekväma läsfåtölj.

Handlingen utspelar sig mestadels i Sverige, bland Värmlands läns mystiska miljöer och karaktärskiftningar. Man bjuds även med över landsgränsen, till Storbritannien. Boken är lättläst och omväxlande. Det är ingen risk att man hamnar i ett slentriantillstånd. För att läsaren inte ska hamna i någon form av tristess behandlas bokens ämnen relativt kort och koncist. Man bjuds in i vanliga människors liv och leverne. Paradoxalt hälsar man även på i societetens ”finrum” där mörkret är mörkare än någonsin och brott planeras med yttersta precision och träffsäkerhet.

Boken handlar om oerhört bildsköna Saga, i nutid 17 år gammal. Hon är en av bokens huvudkaraktärer och sticker definitivt ut i mängden. Med hennes korpsvarta hår, smaragdgröna ögon och hasselnötsfärgade hudton skulle hon med all säkerhet kallas för exotisk, i gemen. Trots sina vackra attribut är hon begåvad med en otrolig intelligens. Det låter som den här tjejen har allt, utseende, intelligens och kunskap. Vad många inte vet och som inte syns utanpå är att hon trots sin ringa ålder upplevt ett fruktansvärt kaosartat, turbulent och traumatiskt liv. Karaktäristiskt kan hennes liv liknas vid en mosaik av tragedier och fasor. Hon har varit med om mer hemskheter i sitt relativt korta liv än vad många upplever under en hel livslängd.

Vid tolv års ålder har Saga förlorat båda sina biologiska föräldrar och traumatiseras svårt. Hon blir apatisk och slutar prata. Goda råd bedöms dyra. Debaclet leder till att Saga adopteras av sin mammas tvillingsyster med familj, bosatta i Sverige. Som en skänk från ovan erbjuds Saga det ultimata privilegiet till ett nytt liv.