LĂ€karen Johannes Bark frĂ„n Karlstad mĂ„ste ta semester men kan inte tĂ€nka sig att vara ledig. Han funderar pĂ„ ett tillfĂ€lligt arbete som antingen anestesiolog i Saudi-Arabien, som fastedoktor pĂ„ ett hĂ€lsohem i Dalarna eller som lĂ€kare pĂ„ Kung Gustavs vilohem pĂ„ Ăland. Han vĂ€ljer det sistnĂ€mnda och fĂ„r mĂ„nga gĂ„nger om tillfĂ€lle att Ă„ngra sig bittert.
PĂ„ Kung Gustav V:s vilohem utanför Borgholm finns ett antal egensinniga vilobehövande kvinnor. NĂ„gon anser sig vara synsk, nĂ„gon tror inte att Johannes Ă€r en riktig lĂ€kare och flera av dem Ă€r rentav elaka. Det visar sig snart att var och en Ă€r av dem fast övertygade om att nĂ„gon bland gĂ€sterna eller personalen Ă€r en mördare. Denna galning kommer sĂ€kerligen att försöka igen, och mycket riktigt blir en av tanterna svĂ„rt sjuk, möjligen förgiftadâŠ
Till en början skrattar Johannes bort de gamla tanternas galna teorier om en mördare ibland dem, och hittar flera mer troliga förklaringar till det skedda, men snart sĂ„ Ă€r han sjĂ€lv inne pĂ„ samma spĂ„r. FrĂ„gan Ă€r bara vem som i sĂ„ fall skulle vara den skyldige och om han sjĂ€lv gĂ„r sĂ€kerâŠ