Omslaget till den här boken är förrädiskt. Det signalerar feelgood, men det här är en mycket mer verklighetsförankrad relationsroman, allvarlig och betydligt mer oförutsebar än de flesta romaner med lika idylliska omslag. Författaren väljer inte sida, hon låter alla karaktärer göra sina egna ställningstaganden och förmedlar detta utan förbehåll. Det är dessutom berättarkonst på hög nivå: Hanna Landahl behärskar verkligen både språk och gestaltning . Boken har också fått en riktigt bra inläsning.