I Jens Lapidus nya roman återknyter vi kontakten med huvudpersonerna i de tidigare delarna av Stockholm Noir. Uppkomlingen och dealaren JW har snart suttit av sitt straff, men polisen misstänker att han varit sysselsatt med annat än att ångra sina synder. Pengatvätt är en rimlig gissning, men hur har det gått till? Kriminalinspektör Martin Hägerström får i uppdrag att ta anställning på anstalten som plit, jobba undercover och komma JW in på skinnet.

Jorge har försökt. Han har verkligen försökt att gilla sitt nya vita liv – att förse svennebananerna med kaffe latte, mackor och muffins. Men det går bara inte – han är inte gjord för nio-till-fem-stilen. En comeback som gangster kan ge snabba cash och göra verklighet av drömmar om livet deluxe. Ett jobb. Bara ett enda jobb, och sen kan han vara klar för resten av livet. Han måste tänka stort: ett VTR, ett värdetransportrån. Problemet är bara att det gör man inte själv. Jorge börjar söka partners, compadres, vänner och kontakter. Men risken att fucka upp skrämmer.

Natalie har levt ett skyddat liv som juggemafioson Radovan Kranjics dotter, med utlandsresor, trestjärnskrogar och till och med juridikstudier. Men hoten mot faderns liv har blivit alltmer påtagliga och snart kommer alla i Radovans närhet att behöva ställa sig frågan: hur ser livet ut e.R.? Vem tar över som Stockholms kung? Eller drottning? Vem försöker utmana makthavarna? Och Natalies själv ställs inför den ultimata frågan: vem är hon, och vem vill hon vara?

Trådarna tvinnas tätt och hårt mellan dramats olika huvudpersoner. Det är en ny tid nu. En ny era. Kartan som vi följt sedan Snabba cash ritas om. Samtidigt är det mesta sig likt. Stockholms undersida är densamma.

Aktörerna är nya, men allt går i arv.