Kulla-Gulla håller sitt löfte

Martha Sandwall-Bergström

Martha Sandwall-Bergström född 1913 i Nävelsjö, Småland. Död 2000. Martha är en av de första som skrev proletärromaner för barn. Martha Sandwall-Bergström är mest känd för serien om Kulla-Gulla. Martha Sandwall-Bergströms far var präst och predikade ofta vid gudstjänsterna vid Lannaskede brunn. Då han dog tog modern över huvudansvaret över hotellet. Martha kom att arbeta som hembiträde utomlands och i Stockholm. På lediga stunder skrev hon. Redan som sextonåring hade Martha fått sin första novell publicerad. Martha gick en 1-årig utbildning på Pålmans för att bli kontorist. Hon gillade kontoristsyrket lika illa som hembiträdestjänsterna. Martha fortsatte att skriva noveller och kortare alster. 1945 vann Martha Sandwall-Bergström första pris med Kulla-Gulla i en barnbokspristävling som Bonniers utlyst. Kulla-Gulla var något så ovanligt som en proletärberättelse för barn, en sällsynt levande berättelse från sekelskiftets Småland. Kulla-Gulla bygger på upplevelser Martha hade i sin barndoms fattiga Småland och sådant hon hört berättas. En torparflicka som var hennes lekkamrat var något av en förebild för böckernas Kulla-Gulla. Böckerna har både filmats (1956) har blivit tv-serie (1985). Martha Sandwall-Bergström skildrar torparnas enorma fattigdom, deras slit för det dagliga brödet, de sociala orättvisorna och hur fattigdom kan förlama och göra människor hårda. Martha visar också på den stora pliktkänslan som grundlades redan hos barnen. Böckerna om Kulla-Gulla blev mycket populära och följdes av en serie om familjen Oskarsson som utspelar sig i stadsmiljö och skildrar en arbetarfamilj i 1950-talets Sverige. Det tredje spåret i Martha Sandwall-Bergströms författarskap är två böcker om Spanien. Som en röd tråd genom Marthas författarskap går klassperspektivet som är ständigt närvarande, ett socialt patos och solidaritet med de svaga. Martha Sandwall-Bergströms eget liv var kämpigt många gånger. Hennes dotter föddes utan sköldkörtel och ådrog sig därav en hjärnskada. Familjen flyttade till Spanien i början av 1950-talet. Martha köpte en gård utanför Malaga där hon bland annat hade apelsinodlingar. Martha fortsatte att skriva. Hennes man var sjuklig och dog 1963. Martha Sandwall-Bergström inrättade en författarfond och 1999 utdelades första gången Kulla-Gullapriset. Martha Sandwall-Bergström född 1913 i Nävelsjö, Småland. Död 2000. Martha är en av de första som skrev proletärromaner för barn. Martha Sandwall-Bergström är mest känd för serien om Kulla-Gulla. Martha Sandwall-Bergströms far var präst och predikade ofta vid gudstjänsterna vid Lannaskede brunn. Då han dog tog modern över huvudansvaret över hotellet. Martha kom att arbeta som hembiträde utomlands och i Stockholm. På lediga stunder skrev hon. Redan som sextonåring hade Martha fått sin första novell publicerad. Martha gick en 1-årig utbildning på Pålmans för att bli kontorist. Hon gillade kontoristsyrket lika illa som hembiträdestjänsterna. Martha fortsatte att skriva noveller och kortare alster. 1945 vann Martha Sandwall-Bergström första pris med Kulla-Gulla i en barnbokspristävling som Bonniers utlyst. Kulla-Gulla var något så ovanligt som en proletärberättelse för barn, en sällsynt levande berättelse från sekelskiftets Småland. Kulla-Gulla bygger på upplevelser Martha hade i sin barndoms fattiga Småland och sådant hon hört berättas. En torparflicka som var hennes lekkamrat var något av en förebild för böckernas Kulla-Gulla. Böckerna har både filmats (1956) har blivit tv-serie (1985). Martha Sandwall-Bergström skildrar torparnas enorma fattigdom, deras slit för det dagliga brödet, de sociala orättvisorna och hur fattigdom kan förlama och göra människor hårda. Martha visar också på den stora pliktkänslan som grundlades redan hos barnen. Böckerna om Kulla-Gulla blev mycket populära och följdes av en serie om familjen Oskarsson som utspelar sig i stadsmiljö och skildrar en arbetarfamilj i 1950-talets Sverige. Det tredje spåret i Martha Sandwall-Bergströms författarskap är två böcker om Spanien. Som en röd tråd genom Marthas författarskap går klassperspektivet som är ständigt närvarande, ett socialt patos och solidaritet med de svaga. Martha Sandwall-Bergströms eget liv var kämpigt många gånger. Hennes dotter föddes utan sköldkörtel och ådrog sig därav en hjärnskada. Familjen flyttade till Spanien i början av 1950-talet. Martha köpte en gård utanför Malaga där hon bland annat hade apelsinodlingar. Martha fortsatte att skriva. Hennes man var sjuklig och dog 1963. Martha Sandwall-Bergström inrättade en författarfond och 1999 utdelades första gången Kulla-Gullapriset.