Handlingen i Irja Browallius Eldvakt Àr förlagd till ett svenskt jÀrnbruk pÄ 1830-talet. DÀr finns Ä ena sidan fattiga, hunsade, utslÀpade, försupna arbetare, fromt och undergivet övertygade om att det var tillvarons mening att herrgÄrdsfolket fick ha, ta och befalla. à andra sidan finns patron sjÀlv, egentligen inte en elak man men bergfast övertygad om att hans underlydande var av en annan materia Àn han och hans likar och sÄlunda bÄde kunde och borde behandlas som djur.
Mellan dessa skikt rör sig bokens huvudperson, springpojken, sedermera bokhĂ„llaren och förvaltaren Malcolm Hank â den oĂ€kta sonen till brukspatron som ser skillnaderna i villkor men accepterar dem som en naturlig sak, och sjĂ€lv endast Ă€r besluten att arbeta sig över pĂ„ den rĂ€tta sidan.
Eldvakt Àr ocksÄ en skildring av bruksfolkets och inte minst herrskapens privatliv. PÄ HÄllsjöhyttes granngÄrd NÄdaforsen bor patron StÄlin, som maktlös mÄste se hur hans vackra, romantiskt förljugna fru blir HÄllsjöhyttepatrons Àlskarinna. Han har ocksÄ en dotter, Lena, föremÄl för Malcolms finaste kÀnslor. I herrgÄrdsköket, dÀr den argsinta hushÄllerskan Hedda regerar, tjÀnar smeddottern Lova, vars öde ocksÄ kom att bli intimt förknippat med Malcolm. Det hela inramas av mustiga, fÀrgmÀttade bilder av vardagsliv och kalas, frÄn hytta, brukskontor och herrgÄrdssalar.