Om Baudelaire hade levt i dag hade han förmodligen hetat Brooke Candy eller Lana del Rey och skrivit lÄtar om mörka paradis, nihilistisk utlevnad i gudlös tomhet och gÀckande rÄdjursögda mÀn i blekt mÄnljus ... vederkvickande och vÄldsam lÀsning.
Isabelle StÄhl, Svenska Dagbladet
FÄ diktsamlingar har haft sÄ stor betydelse som Det ondas blommor (Les fleurs du mal), som första gÄngen utgavs 1857, ett halvsekel före den lyriska modernismen som den föregriper och inspirerar. Baudelaires dikter handlar bÄde om det eviga sökandet efter mening och om det som Àr specifikt för moderniteten: hÀr finns storstaden, anonymiteten, det artificiella, tristessen och tomheten. BÄde tematiken och det starka bildsprÄket talar tydligt till en nutida lÀsare genom seklerna. Chocken har lagt sig, men frÄgorna söker vi fortfarande svar pÄ.
Charles Baudelaire (1821-1867) anses vara modernismens fader. Hans nyskapande sprÄk och bilder gav honom mÄnga fiender - hans viktigaste verk, Det ondas blommor, dömdes för osedlighet nÀr det kom ut - och har inspirerat generationer diktare.
Med en introduktion av litteraturprofessorn Anders Cullhed.
Om Baudelaire hade levt i dag hade han förmodligen hetat Brooke Candy eller Lana del Rey och skrivit lÄtar om mörka paradis, nihilistisk utlevnad i gudlös tomhet och gÀckande rÄdjursögda mÀn i blekt mÄnljus ... vederkvickande och vÄldsam lÀsning.
Isabelle StÄhl, Svenska Dagbladet
HÀr börjar modernismen, hÀvdar mÄnga och med rÀtta. Baudelaires rysningar frÄn 1857 Àr högst giltiga i dag och fortfarande mÀrkligt samtida. NyutgÄva av Ingvar Björkesons tolkningar frÄn
1986 med förord av Anders Cullhed. Ett mÄste pÄ sÀngbordet.
Jonas Thente, Dagens Nyheter